En present

… till mig själv. En bild från i december som jag missat:

miradita-2704

Går igenom bilder från förra året. Den här är från indianbyn jag besökte i Caazapaprovinsen i Paraguay dagarna före jul.

Fler bilder därifrån går att se här: http://www.mattiasmeyes.com. /Mooseeyes

Killar och tjejer

Killar och tjejer

Jag var som sagt var en sväng med killarna, 4 och 7, i Chiapas. Utanför San Cristobal på dryga tvåtusen meter besökte vi en grotta. En entonig liten röst mässade om allt som var sevärt: ”Här ser vi en ängel, här sitter en uggla.” En flicka på kanske åtta guidade turisterna mot drickspengar. Vid utgången av grotten ser vi tio-femton barn ha hjärtans roligt i en stenig grässluttning. Jag släppte lös mina killar och snart hade de sysselsättning för resten av eftermiddagen. Och vänner för livet, kändes det som, jag har lovat dem att vi ska komma tillbaka dit och ha med nåt till Alberto och vad de andra barnen nu hette.

Jaga tjejer, det är roligt det! Med det roade sig Emil första timmen, och jag kan garantera att flickorna var helt med på noterna fast de förstås spelade ointresserade till och från. Därpå blev de rövare – då rövades även flickor. Och så vidare. Uråldrig barnlek helt enkelt. Mina båda ”gueros” skymtar på den här bilden. ”Guero” är mexikanska för ljushylt, blond. Allt är relativt. /M

Tabata

tabata

Jag befinner mig på kortsemester med killarna – en fyra- och en sjuåring – i Chiapas, Mexikos sydligaste provins. Fokus ligger på helt andra saker än fotografi, men jösses vad med bra bilder jag ser i vartenda gathörn…  Men det är inte så lätt att ta dem! Det här är folk som är utleda på fotograferande och exotiserande turister och gömmer sig så fort en kamera kommer fram. Alternativt kräver betalt för att ställa upp på bild. Jag säger inget om någondera reaktionen, jag skulle göra samma sak tio gånger om tror jag. Det hindrar inte att jag gärna skulle vilja komma åt att plåta, och jag inbillar mig att jag gör det med andra förtecken än de allra flesta. Men här låter jag kameran nästan helt och hållet vara. Innan man hunnit etablera ett förhållande och ett förtroende – som dessutom måste hållas på ena eller andra sättet – går det inte för sig att plåta, tycker jag.

Tabata fick jag dock lova att plåta. Det var efter att vi och våra barn umgåtts en god stund i det hörn av torget där hon sålde jordnötter, och vi helt enkelt blivit goda vänner. Jag hade inte för avsikt att plåta henne och gick därifrån utan några bilder, men så kom jag på att jag faktiskt ville ha en bild för minnet. Gick tillbaks och frågade om lov, och fick det. /Mooseeyes

Kolla kolla

kollakolla

Ögonblicket innan jag tog bilden hade mannen pekat bortöver. Jag missade det, men kvinnans forskande blick fastnade.

Efter ytterligare någon sekund hade hon förstått att jag fångat hennes uttryck på bild och hunnit processa hur det hela måste tett sig. Vilket fick henne att skratta åt sig själv. ”Äsch du fick mig!” Inte minsta lilla ilska. Det är såna möten som gör att man ler inombords när man travar hem efter avslutad bildjakt. /M

I valet och kvalet / La difícil eleccion

valetokvalet

Länge och väl gick han där med uppåtriktad blick. Jag har ingen aning om vilken leksak han fastnade för till slut, eller om han alls vann något. Spelet går ut på att rulla kulor mot ett antal slumpvis poängsatta hål. Det är nästan omöjligt att komma upp i höga poänger. Men nåt litet vinner man varje gång.

_ _ _

Estaba un buen rato caminando entre los juguetes mirando hacía arriba. No tengo idea cual eligió al final, ni si quiera si había ganado algo. El juego se trata de tirar una pelotita hacía unos huecos aliatoriamente marcado entre uno y seis. Es casi imposible llegar a un puntaje alto. Pero algo chiquitito ganas cada vez. /M

Abbe Nilsson igen

Abbe Nilsson och bror

Jag minns inte när, men jag har för mig att Abbe Nilsson har figurerat på bloggen förut. Det är hursomhelst inte första gången han har råkat hamna framför min kameralins.

Ja, en pojke av hans typ menar jag förstås. Lika spjuveraktig som Astrids originalabbe, och helst med fysisk likhet och passande keps. Som i det här fallet.

Lillebrorsan langade över sina sista stålar. Inte tusan vann de nåt. Som jag uppfattade situationen. Men lika glada verkade de för det. Det var efter tolv och hursomhelst dags att gå hem. De hade nog inte gjort sig några större illusioner.

_ _ _

”Abbe Nilsson” es un niño de un libro infantil escrito por la escritora sueca Astrid Lindgren, creadora también de Pipi Calzaslargas entre otros. Es un niño lleno de fantasía y un poco de frescura, que inlcuso, en la película que se hizo, se parece mucho fisicamente al hermano mayor de esta foto.

El hermanito le dió su última platita. No ganaron nada, como yo entendí la situación. Pero no parecían muy tristes por eso. Ya era después de las doce e igual era ora de irse a casa. No deben haberse hecho mayores espectativas. /Mooseeyes

Vaquero

El_vaquero

En tvättäkta vaquero – cowboy på spanska – på tivolit. Eller vad vet jag; han såg åtminstone ut som en. Det lite komiska är hans allvarliga uppsyn i kombination med var han befinner sig: intill de mekaniska tjurarna. Men det är en barnattraktion där få av deltagarna är över 12-13 år gamla. Knappast värdigt en tvättäkta cowboy – men kanske en cowboypappa?

Un verdadero vaquero en el  parque de entretención. Bueno, al menos lucía así. Lo que es un poco cómico es la seriedad de su expresión en relación con el lugar donde se encuentra: mirando los toros mecánicos. Los que son una atración infantil donde pocos de los participantes tienen más de 12-13 años. No muy digno a un verdadero vaquero – ¿pero tal vez a un vaquero papá?/M

Hjul, hjul, strålande hjul

strålande hjul

Playa del Carmen är ett turistparadis och här finns en stor permanent djur-/nöjespark, Xcaret. Vi har inte varit där än, jag kan inte säga vad den går ut på.

Men en gång om året får lokalbefolkningen sitt roliga. Ett ambulerande tivoli slår upp sina stånd och maskiner. Sällan har jag roligare som fotograf! Ju mer berg- och dalbanan skramlar, desto bättre bilder, generellt.

Den här bilden lägger jag upp som stämningsskapare mest. /M

Las chiapanecas

chiapatecas

Jag berättar i galen ordning. Ett åskregn bröt ut, pariserhjulet släcktes ner och stängdes, klockan var över tolv och de som inte redan hade gjort det dröp av. Kvällen på nöjesparken var slut.

Estoy contando la historia en orden invertido. Una tormenta se apoderó de la feria, apagaron la rueda de la fortuna; era ya después de las doce y los que no se habían ido ya abandonaron se marcharon. Se había terminado la fiesta.

På väg mot utgången fick jag syn på dessa flickor/kvinnor från grannstaten Chiapas. Den ligger inåt landet och ner mot Guatemala, där finns berg och odlas kaffe. Men ont om jobb är det, och många av de tusen och åter tusen arbetarna på golfbanor och hotell här i Playa del Carmen – som tills för tjugo år sedan var en obetydlig fiskarby – kommer från Chiapas. En del talar sina olika tungomål, som skiljer sig totalt från en dal till en annan.

Caminando hacía de la salida ví a estas niñas/mujeres del estado vecino Chiapas. (Explico a mi compatriotas suecos lo que es Chiapas y como los chiapanecos vienen aquí a Playa para trabajar con los turistas.)

”Chiapaneca” heter en kvinna bördig från Chiapas. Finns inget annat ord för det på svenska vad jag vet. /Mooseeyes

Nasarenasaren

nasarenasare

Är man korsordskonstruktör så är man. (Jag är det till yrket, nämligen.) Det här är min kompis – eller åtminstone tillfällige bekante – Silvestre. Han säljer Jesusar på kors. Nasar nasaréer… ”Som om jag skulle gå runt med en hängd gubbe i en snara” kunde jag inte låta bli att retas. ”Fint!” Han var inte så överdrivet kristen att han tog illa upp. Bara business, menade han.

Men han tyckte gott att jag kunde betala 2 dollar för bilden jag tagit av honom. ”Dollar, vad är det?” gick jag på, ”jag är ingen yankee!”

Det slutade med att jag igår när jag tog en andra sväng på nöjesparken där bilden är tagen hejdades av ett rop: ”Sueco!” Det var Silvestre från häromkvällen som ropade mig till sig. Det hade börjat regna, han satt och tryckte i en kärra. Påminde mig om att jag – enligt honom – var skyldig honom fem kronor. Mest på skoj, jag lovar. Några pengar ska han inte få, men väl en utskrift av sitt porträtt. Silvestre. /Mooseeyes