Mooseeyes på svenska
Ser du?
Mexico!
En bagatell bara för att ingen tvekan ska råda om var vi befinner oss. Mexikansk pappersklipparkonst.
Färg och form är de otroligt bra på, mexikanerna! /Mooseeyes
Hon och hon
Fortfarande från gay pride-festivalen i Mexico City för nu snart två veckor sedan. Fin i färg må ni tro. Men svartvitt vinner!
Estamos todavía en el festival de gay pride de DF hace un par de semanas. La foto tiene hermosas colores. Pero blanco y negro gana! /Mooseeyes
Yin och yang / Yin y yang
Åskådare på pridefestivalen i Mexico City förrförra lördagen. Att ett par kan reagera så olika… Inte utan att definitionen på yin och yang kom för mig:
”yin och yang [jin … jaŋ] (av kinesiska yin ‘skuggsida’ och yang ‘solsida’), eg.den skuggiga resp. den soliga sidan av ett berg” (Nationalencyklopedin).
Yin står också för det kvinnliga, yang för det manliga. Nog verkar det manliga avsevärt soligare än det kvinnliga, i just det här fallet. Men att en bild ljuger mer än tusen ord ska man förstås hålla i minnet. Vi vet inte vad som hände – eller sades – för en minut sedan.
_ _ _
Espectadores del festival de gay pride en México el sabado 30 de junio. ¿Como es posible que una pareja reacione de una forma tan diferente…? Me recordé de la definición de yin y yang:
”yin y yang (del chino yin, ”lado sombreado” y yang ”lado soleado”, en realidad el lado sombreado resp. soleado de una montaña”. (La Encyclopedia Nacional sueca).
Yin representa también lo feminino, yang lo masculino. A mi lo masculino me parece harto más soleado, por cierto, que lo feminino, en este caso específico. Aunque es recomendable recordarse de que una foto miente más que mil palabras… No sabemos lo que pasó – o fue dicho – un minuto antes. /Mooseeyes
Fru och… fru? / Señora y… señora?
Knepigt det där med titlar på en pridefestival. Manliga transor säger man ”hon” om, så mycket har jag förstått. Flator i mustasch… vete sjutton. Och inte slog det mig att jag kunde fråga.
No se como funciona eso de los títulos en una marcha gay pride. A un hombre travesti se le llama ”ella”, tengo entendido. Una chica lesbiana en bigóte… No se. Y no se me ocurrió preguntar.
Om det nu spelar roll. Fina ihop var de hursomhelst.
Si es que importa. Se veían lindas juntas, de todas formas. /Mooseeyes
Läderbögar
… vad går väl upp mot såna?
Ja fråga inte tjejerna i Mexico City, för de verkar inte veta något bättre. De här killarna kom ingenstans under pridemarschen, tjejerna stod på rad för att bli fotograferade. Och blev finfint behandlade; händerna på rätta ställena, upplyfta kjolar och lite av varje. Inga ledsna miner vad jag såg.
Glädjefullare, inte så groteskt som jag ibland tyckt mig se – på bilder – att den svenska prideparaden ibland blir på sina ställen. En sak är att slåss för allas rätt till kärlek och sexualitet, en annan är att överträda anständighetens smala gräns, tycker jag. Var den går är inte lätt att säga, sanna mina ord! Men de här tre glada läderbögarna och deras flirtande väninnor väckte åtminstone inte mitt anstöt. Tvärtom, de gjorde mig glad! Som jag hoppas att bilden även gör sina betraktare. /Mooseeyes
Sötnosar
Två par, hon med henne, han med honom. Tillika fyra kompisar som umgicks sinsemellan.
Prideparad i Mexico City. /Mooseeyes
På danshaket
Från danshaket – med liveorkester, fattas bara annat – Salon Candela något kvarter från tunnelbaneuppgången Hidalgo i centrala Mexico City.
Ett obetalbart leende.
I kvarteret utanför däremot vimlar det av kärlek som låter sig köpas. I den mån den förtjänar det vackra namnet./Mooseeyes
Chapulines
Jaha, då har jag gjort det – käkat gräshoppor! Det gör man i Mexico. Eller syrsor, kanske det är. Chapulines kallas de.
Och jadå, jovisst, varför inte? Kan man äta kräftor så… /Mooseeyes
Lugnt på femman
Med femman menar jag här Playa del Carmens femte aveny. Ett turiststråk ett stenkast från havet. Där är du amigo med varenda försäljare, ”amigo, amigo!”, de vill sälja dig nåt. Jag brukar nonschalera dem, ibland så tydligt att de blir arga. Ibland slår jag mig i slang med dem, utmanar dem. ”Oj, är vi vänner, men så pinsamt för mig! Jag minns inte var jag träffat dig!” och så vidare. Igår svarade jag en att ”det finns inte en chans att du har nåt som jag är ute efter”. Då började räkna upp mindre ortodoxa varor som han tydligen också tillhandhöll vid behov: röka – jag antar att det var marijuana han menade, men kan lika gärna ha varit kokain – eller kanske en kvinna? Hm…
Det är lågsäsong så här års och taxichaffisarna – som han på bilden – hinner långledas mellan varven.
Femman skulle säkert vara gyllne jaktmarker för många gatufotografer. Själv finner jag det mest deprimerande. Det är därför det inte blir så mycket plåtat nu. Jag längtar till ruffigare platser, eller ut på landet. /Mattias
Fernanda i pizzabutiken
Det här kan förstås inte kallas gatufotografi. Fast först spontanplåtade jag henne utan lov. Det gillade hon. Fernanda. Vill flytta till DF (Mexico City) och plugga fotografi, så det var inte att undra på. Sen gjorde vi en liten session på ort och ställe, det vill säga under kioskluckan. Söndag mitt på dan, hon hade ändå inga kunder.
Jag har kommit av mig lite som gatufotograf. Håller nog på att anpassa mig till miljön. Det vimlar av turister. De intresserar mig inte riktigt som objekt för mitt fotografi, även om de förstås kan ha en hel del roligt för sig. Och lokalbefolkningen lär vara utled på att fotograferas så jag tycker det är lite jobbigt att störa dem. Även om jag kan följa upp mitt plåtande med flytande konversation på spanska, det brukar lätta upp stämningen avsevärt.
Det här är väl något av en hybrid. Gatuporträtt kan man kanske kalla det. Även om bilden inte är särskilt dokumentärt fotoshoppad…
Fernanda Sanchez. /M
Mooseeyes på svenska 